Värmer i hjärtat

Det känns som att jag sagt det förr, men jag tror inte att det kan sägas tillräckligt många gånger:

TACK!

Tack för allt stöd, alla kramar, alla råd och all omtanke!
Läser era kommentarer med glädje och suger åt mig så mkt positiv energi från er som möjligt.

Kände igår att jag borde bli bättre på att svara på era kommentarer, men oftast känns det som att de ord jag skriver till svar blir platta i jämförelse...

Men ni ska veta att det värmer i hjärtat oavsett om jag svarar eller inte...

Idag är det Dagen D, om fem timmar har jag nått fas två och jag kan inte annat än hoppas på ett så positivt utfall som möjligt...
Fast i den medicinska världen ska det väl alltid vara negativt för att vara bra?

Håll gärna en tumme för mig...