Funderar så mycket hur jag skulle ha gjort med den eventuella försäljningen av mina tavlor.
Eller rättare sagt, trycka kopior av mina tavlor.
Har inte haft orken och energin att gräva så mycket i vad det skulle kosta per kopia
men med tanke på att det troligtvis inte kommer att handla om några enorma volymer,
så skulle jag tro att det hamnar omkring en 50 kr bara i tillverkning/st
Så om jag då tänker högt:
De som nu trycker fram kopiorna åt mig ska ha betalt, jag vill ge en del till Cancerfonden och sen så är det ju så klart väldigt roligt om det blir en slant, så att jag i alla fall kan bekosta nytt materiell för att måla nya tavlor.
Sen är det ju det här med att sätta ett pris på det man gör.
Förstår inte hur man ska tänka...
Så vad jag nu funderar på är om jag ska sätta ett "minpris"
Tänker tillverkningskostnad + min 200 kr (delar det 50/50) + ev. frakt
och att köparen då själv avgör om de vill betala mer...
Fast jag vet inte...
Vet du redan nu att du skulle vara intresserad av att köpa en tavla av mig till det priset,
så får du gärna maila franinsidan@hotmail.se vilken tavla du är intresserad av.
Skulle var skönt med någon form av konkret underlag innan jag rullar igång bollen...
För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre
Visar inlägg med etikett Min Konst. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Min Konst. Visa alla inlägg
lördag 26 januari 2013
fredag 21 december 2012
Lite kul i alla fall
Fick för övrigt hem en kopia av min "Flower Power" tavla igår.
Väldigt nöjd med resultatet, vilket innebär att jag bara ska undersöka kostnader och lite praktiska detaljer. Sen kanske jag kan rulla igång med min idé om en insamling till Cancerfonden.
Men det får nog vänta tills efter jul/nyår...
För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre
torsdag 22 november 2012
Konst som terapi
Känner mig tom på bekymmer idag,
mer till freds än på väldigt länge,
glad och även lycklig.
Jag vet att det kan svänga fort så jag håller tag i stunden.
Känner mig inte orolig, visst fundersam,
men just nu mest spänd över kommande vecka.
Kommer jag att dra vinsten nu?
Är det min tur?
Eller blir det en nitlott igen?
Känner mig optimistisk...
Känslan smög sig på redan igår och jag vet vart den kommer ifrån...
När jag fick min diagnos blev jag direkt erbjuden att få träffa någon att prata med.
Tackade aldrig ja.
Sen har jag fått frågan flertalet gånger och även blivit rekommenderad av andra att ta erbjudandet.
Jag har funderat, men aldrig nappat.
Vi är alla olika, vi har olika behov, vi har olika sätt att ventilera och få hur oss det vi känner.
Jag, ja, jag tänker (för) mycket, resonerar med mig själv, skriver av mig tankarna här
och så målar jag...
Det som räddat mig den här gången, är som vanligt konsten.
Jag rensar själen genom de tavlor jag målar, får ur mig det jag känner på ett bildlig sätt
och sen, sen känns det så fruktansvärt bra i hjärtat igen.
Konst som terapi är verkligen underskattat.
- Men då måste man ju kunna måla också...
Jag anser inte att jag är någon stor konstnär, jag strävar inte efter att bli det heller.
Jag kan måla på samma tavla i evigheter, lämna den och gå tillbaka igen senare och mer eller mindre börja om, för att sedan måla över helt, jag blir inte nöjd förens jag känner mig tom.
Jag målar inte för någon annans skull, än för min egen, sen om någon tycker om det jag gör så känns ju det naturligtvis jätteroligt.
Jag målar för att få ut känslan och det kan alla göra, resultatet är helt ovidkommande.
De vetenskapliga bevisen för att konst fungerar som terapi har jag inte, men det faktum att jag inte målat på snart en månad, stampat och grävt mig ner djupare, för att sedan komma upp till ytan efter att äntligen fattat penseln igen, det är för mig bevis nog.
Kanske fungerar det inte för alla, men bär du på något tungt som du inte vet hur du ska kunna släppa, köp en tub färg, eller en hink om du så vill och måla, kladda eller kasta färgen på en duk.
Det låter kanske fånigt, men säkert finns det någon fler där ute som kommer att få känna känslan av befrielse.
För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre
mer till freds än på väldigt länge,
glad och även lycklig.
Jag vet att det kan svänga fort så jag håller tag i stunden.
Känner mig inte orolig, visst fundersam,
men just nu mest spänd över kommande vecka.
Kommer jag att dra vinsten nu?
Är det min tur?
Eller blir det en nitlott igen?
Känner mig optimistisk...
Känslan smög sig på redan igår och jag vet vart den kommer ifrån...
När jag fick min diagnos blev jag direkt erbjuden att få träffa någon att prata med.
Tackade aldrig ja.
Sen har jag fått frågan flertalet gånger och även blivit rekommenderad av andra att ta erbjudandet.
Jag har funderat, men aldrig nappat.
Vi är alla olika, vi har olika behov, vi har olika sätt att ventilera och få hur oss det vi känner.
Jag, ja, jag tänker (för) mycket, resonerar med mig själv, skriver av mig tankarna här
och så målar jag...
Det som räddat mig den här gången, är som vanligt konsten.
Jag rensar själen genom de tavlor jag målar, får ur mig det jag känner på ett bildlig sätt
och sen, sen känns det så fruktansvärt bra i hjärtat igen.
Konst som terapi är verkligen underskattat.
- Men då måste man ju kunna måla också...
Jag anser inte att jag är någon stor konstnär, jag strävar inte efter att bli det heller.
Jag kan måla på samma tavla i evigheter, lämna den och gå tillbaka igen senare och mer eller mindre börja om, för att sedan måla över helt, jag blir inte nöjd förens jag känner mig tom.
Jag målar inte för någon annans skull, än för min egen, sen om någon tycker om det jag gör så känns ju det naturligtvis jätteroligt.
Jag målar för att få ut känslan och det kan alla göra, resultatet är helt ovidkommande.
De vetenskapliga bevisen för att konst fungerar som terapi har jag inte, men det faktum att jag inte målat på snart en månad, stampat och grävt mig ner djupare, för att sedan komma upp till ytan efter att äntligen fattat penseln igen, det är för mig bevis nog.
Kanske fungerar det inte för alla, men bär du på något tungt som du inte vet hur du ska kunna släppa, köp en tub färg, eller en hink om du så vill och måla, kladda eller kasta färgen på en duk.
Det låter kanske fånigt, men säkert finns det någon fler där ute som kommer att få känna känslan av befrielse.
För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre
onsdag 21 november 2012
FuckFec-tavla
![]() |
| Smyggtitt på pågående projekt, bättre bild kommer i "galleriet" |
För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre
tisdag 16 oktober 2012
Ja men jabba dabba doo!!
Trots regn och rejält rusk tog bussen mig helskinnad till Umeå.
Anlände en och en halv timma innan första tid så jag passade på att strosa,
titta på folk och försöka få Internetanslutning på mobilen, hopplöst...
Provtagning, sen väntan på läkarbersöket.
Nervös var bara förnamnet, inställd på att få åka hem,
men ändå en positiv känsla i magen.
Tack å lov var blodvärdena över 3.0 denna gång och
jag fick en OK-stämpel i pannan.
Så imorgon blir det behandling nummer två och äntligen ett steg i rätt riktning.
De kommer att sänka min dos med 20% då jag for så illa av förra kuren.
Förhoppningen är att jag ska få må lite bättre och att jag ska får göra behandling nummer tre
om tre och inte fyra veckor.
Nu ska jag slappa på hotellet, dock fick jag inte lika fint rum som senast.
Våning 5-7 är renoverade och jättefina, med trägolv, nya fräscha möbler och "smal-TV"
Mitt rum har heltäckningsmatta, småskabbiga möbler och tjockis-TV
och jag fick inte ens en dubbelsäng, så nu kan jag inte ha datorn bredvid mig när jag sover.
Typiskt!
Halv nio imorgon blir det behandling, sen hämtar svärfar hem mig och
jag får tillbringa aftonen hemma imorgon, känns härligt.
För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre
Anlände en och en halv timma innan första tid så jag passade på att strosa,
titta på folk och försöka få Internetanslutning på mobilen, hopplöst...
Provtagning, sen väntan på läkarbersöket.
Nervös var bara förnamnet, inställd på att få åka hem,
men ändå en positiv känsla i magen.
Tack å lov var blodvärdena över 3.0 denna gång och
jag fick en OK-stämpel i pannan.
Så imorgon blir det behandling nummer två och äntligen ett steg i rätt riktning.
De kommer att sänka min dos med 20% då jag for så illa av förra kuren.
Förhoppningen är att jag ska få må lite bättre och att jag ska får göra behandling nummer tre
om tre och inte fyra veckor.
Nu ska jag slappa på hotellet, dock fick jag inte lika fint rum som senast.
Våning 5-7 är renoverade och jättefina, med trägolv, nya fräscha möbler och "smal-TV"
Mitt rum har heltäckningsmatta, småskabbiga möbler och tjockis-TV
och jag fick inte ens en dubbelsäng, så nu kan jag inte ha datorn bredvid mig när jag sover.
Typiskt!
Halv nio imorgon blir det behandling, sen hämtar svärfar hem mig och
jag får tillbringa aftonen hemma imorgon, känns härligt.
För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre
fredag 12 oktober 2012
Flower Power
![]() |
| Målar idag och det fick bli fler blommor och sen har jag jobbat lite mer med ansiktet. Klar nu? |
För varje andetag
Ska allt bli
måndag 8 oktober 2012
Senaste tavlan
![]() |
| Det kan hända att jag är klar med denna nu, den som lever får se. Men den känns ganska bra nu faktiskt. |
För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre
onsdag 3 oktober 2012
Äckeltussar
Som på beställning efter gårdagens inlägg, så har det börjat släppa hår...
Och trots att jag klippt ner det och att det inte är mer än en cm eller så, så finner jag det högst olustigt.
Blir att be mannen trimma ner det helt i kväll så kan man väl "damma" bort resten allt eftersom.
Hoppas det dröjer ett tag innan ögonbrynen släpper, för dom gör så mycket för ansiktet och det här med att måla dit dom själv vet jag inte om det är min grej, men vi får väl se.
Från det ena, till något helt annat, målat lite i hallen igår och idag, kärlek är temat och såhär blev det.
För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre
Och trots att jag klippt ner det och att det inte är mer än en cm eller så, så finner jag det högst olustigt.
Blir att be mannen trimma ner det helt i kväll så kan man väl "damma" bort resten allt eftersom.
Hoppas det dröjer ett tag innan ögonbrynen släpper, för dom gör så mycket för ansiktet och det här med att måla dit dom själv vet jag inte om det är min grej, men vi får väl se.
Från det ena, till något helt annat, målat lite i hallen igår och idag, kärlek är temat och såhär blev det.
![]() |
| Motiven är lånade ur Jenny Kempes bok "Förälskad" |
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre
Etiketter:
cancer,
Cellgift,
Hårresan(de),
Min Konst,
Märkligheter
söndag 30 september 2012
Får jag be om er hjälp?
Sitter och vrider på canvasen och funderar, vilket håll jag ska vända den?
Känslan jag vill ha är att jag kommer ut från djupet... men ju mer jag stirrar, desto svårare blir det.
Misstänker att känslan är individuell och beroende på var man fokuserar blicken, men jag vill så gärna bestämma mig innan jag fortsätter.
För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre
tisdag 4 september 2012
söndag 26 augusti 2012
Tappat tråden
Har helt och hållet spårat ur och vet inte alls vart jag ska.
Förmodligen är jag inte klar ännu heller, men detta är i alla fall mitt pågående projekt...
söndag 18 mars 2012
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)












