torsdag 20 september 2012

Passar på medan jag orkar

Tänkte jag skulle försöka berätta hur det gick igår och hur jag får idag...

Efter att ha sovit rätt så dåligt i två dagar på hotellet, nya ljud, nya miljöer, ingen familj nära, så var jag fruktansvärt trött när jag kom till behandling.

Tack och lov kom mannen ner för att hålla mig sällskap och jag tror aldrig jag har varit så lycklig över att få se någon förut.

Behandlingen började med att jag en timme innan fick ta en tablett mot illamående sen fick jag en kanyl insatt i venporten, smärtan och obehaget går inte att beskriva men som tur var gick det snabbt över och sen kände jag inte av den mer.

Sen kopplades dropp med en koksaltslösning för att spola slangen som är kopplade till venen och för att se så att den fungerade korrekt.

Efter det fick jag två sprutor som ska förhindra illamående.

Sen fick jag hallonsaft, ja, det såg åtminstone ut som hallonsaft det som for genom slangen, en timme tog det ungefär för den påsen att tömmas.

Så jag och mannen passade på att se lite film, var ett bra sätt att koppla bort allt runt i kring.

Sen spolade slangen igenom med koksaltslösningen igen och så fick jag en spruta som injicerades under tre minuter. Åsså ännu mer koksaltslösning.

Sista påsen var en genomskinlig vätska som första gången skulle droppa under en timme, sen kan de allt eftersom minska på tiden under kommande behandling.
Orsaken till det är att man kan få väldigt ont i huvudet, men det gick bra.
I alla fall under behandlingen.

Sen koksalt och ytterligare sprutor som skulle motverka illamående.

Behandling ett avklarad! Yes!!

Mådde bra när vi lämnade lasarettet, visserligen trött och lite ont i huvudet, men det hade jag redan när jag kom dit på morgonen.

Däremot på väg hem i bilen, så började magen bli lite orolig och huvudet kändes tyngre. Men det gick bra, stannade bara en gång för att ta lite friskluft.

Men sakta men säkert känner jag en obekant känsla smyga sig på.
Kroppen känns okontrollerbar, huvudet spränger, magen skriker efter mat men vill inte ha någon.
Försöker dricka men vattnet fastnar(?) i strupen, mjölk känns tjockt och oboy för sliskigt.

Går inte på ett bra sätt förklara hur jag känner mig, jag har ofta i mitt liv känt mig trött och slut, men aldrig i närheten av hur jag känner mig nu.

På morgonen idag har jag fått dricka i mig 8 kortisontabletter, två tabletter mot illamående, en tablett för att skona magen, en alvedon och en bufren. Kortisonet + en tablett för illamåendet och den för magen ska jag ta i fyra dagar till och på söndag ser ena dottern fram emot att få ta en spruta i magen på mig för att stärka immunförsvaret.

Bör tillägga att jag gillar inte att ta tabletter, så det här är lite tufft för mig, men jag vill inte vet hur jag skulle må om jag skippade dom...

Men vet du vad, nu har jag bara fem behandlingar kvar och jag ska lyda en god väns råd, så fort jag mår bättre efter denna omgång, så ska det firas.

Nu blir det soffläge igen och vila ögonen...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar