Money, money, money

Det sista jag känner att jag vill behöva fundera på nu, är pengar.
Trots detta tror jag i nuläget, att det är en av de saker som gnager mest i skallen på mig.

Har ingen aning om hur det kommer att ser ut framöver, vet på ett ungefär, men inte förens jag vet kan jag sluta fundera.

Jag vet att vi klarar oss, det gör vi alltid.
Jag vet att det ordnar sig, för på ett eller annat sätt så gör det det...
Men oron finns där och att den ska behöva göra det, känns så himla trist...

Pengar, allt ska handla om pengar, kanske är det vad man gör det till, men visst är det en alldeles för stor del av det vardagliga livet?

Ekonomiskt oberoende, eller helt enkelt, bli frisk och hålla sig frisk sen...

Pappersanalfabet

Stirrar på papperna från Försäkringskassan, inser att jag aldrig kommer att kunna fylla i dom själv.
Får inte ihop frågorna med några svar, vet knappt vart jag ska kryssa ja eller nej.

Hatar papper, hatar formulär, enkäter, intyg och annat elände som det ibland krävs att man fyller i.
Blir nollställd, även om det handlar om mig och jag vet bäst vad som ska fyllas i så blir det blankt.

Fylls med samma känsla som när man satt i skolbänken med ett prov framför sig som man helt och hållet glömt att plugga till, det blir panik och ångesten över att svara fel infinner sig...

Allt för många gånger har jag fyllt i papper till Försäkringskassan och A-kassan och fått dom skickade tillbaka, rader markerade med överstykningspenna och en post-it lapp att jag glömt eller svarat något som inte dom tycker stämmer.

Avskyr papper, föraktar dom.

Måste ju finnas någon som kan hjälpa mig att fylla i skiten, för jag vet vad jag vill framföra, men jag vet inte hur jag ska bära mig åt att förmedla det på ett formulär där svaren ska anges med kryss eller kortfattade meningar.

Jag vet att om jag fyller i och skickar in så blir det fel och struntar jag i det, går det åt helvete.

Pest eller kolera, det är bara att välja, men idag känns det omöjligt...