Önskar att man kunde få styra själv över hur fan man mår, känner mig hoppfull och positiv samtidigt som jag idag är fruktansvärt låg.
Inre kaos och jag begriper inte varför...
Skulle vilja kunna ta tag i känslorna och skaka vett i dom, men i stället är det bara att följa med och gilla läget, för jag har just nu inget att säg till om.
Idag är jag full av energi och far runt i huset som ett yrväder..
Samtidigt gråter jag ohämmat för att i nästa stund bli förbannad och hade jag inte haft någon form av spärr hade jag kastat ugnsformen i golvet.
Skrattar åt mig själv i min ensamhet över hur sjukt rubbad jag kan vara och så gråter jag igen.
Huvudet är upp och fötterna är ner, men där emellan är jag känslomässigt förvirrad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar