fredag 21 december 2012

Det snurrar

Ringde vårdcentralen idag.
Nya bud: Låt allt sitta kvar på tummen så länge det bara går.

Vore det inte mycket enklare för oss patienter om vi fick samma info oberoende av vem vi pratar med?

Men hennes resonemang om att det hinner läka under osv. kändes rimligt,
så jag låter plast och bandage sitta.

En annan sak som i nuläget däremot oroar mig lite mer,
är att jag fått en öm fläck mitt fram på brösten, som i ena änden av operationsärret.
Vet inte om det kommer från ärret eller om det är nått jag gjort.
Men kan naturligtvis inte låta bli att känna om det känns knöligt.

Och knöligt är det, hela ärret är knöligt, fast det har det ju varit hela tiden...

Behöver förmodligen inte oroa mig, har kanske sträckt mig på nått sätt
eller så är det helt enkelt bara ärret som stramar.

Men kan inte stoppa tankarna från att snurra.
När jag från första början hittade min knöl i bröstet så var den ju öm.
Fast det här känns i och för sig lite annars...

Vet inte vad jag ska tro men försöker intala mig själv att jag kan avvakta.
Jag ska ju hur som helst ner till Umeå till veckan,
är det då fortfarande ingen skillnad så kan jag ta upp det då.

Känner att det går inte så bra för mig att koppla bort cancerskiten när det hela tiden
dyker upp nya gropar i vägen.

För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar