Hur ska detta sluta?

Påbörjade idag en kortisonkur i samråd med DrX.
Har nått skit i kroppen,
ömma, svullna knölar under örat och i armhålan.
I kombination med det har jag känt mig sjuk.
Haft feberfri feberfrossa.

Så i morse började jag med Betapred
för att mota bort en trolig inflammation.

Betapred för mig ger dåliga minnen och
det kändes inte helt okej att dricka skiten...

Betapred för mig är sömnlösa nätter, ångest och oro.
Betapred kändes för mig som den stora boven under
cellgiftsbehandlingarna.
Det var i alla fall där jag la skulden...

Idag har jag däremot känt mig mycket fräschare än igår.
Jag har orkat och jag har kunnat koppla bort en hel del oro.
Så plötsligt känns kortisonet som en räddare i nöden.
Undrar nu istället, hur hade jag mått UTAN kortisonet?

Nu återstår ju bara frågan:
- Kommer jag sova inatt?

Imorgon blir det en sväng på lasarettet,
träffa DrX och se om han hittar några nya fel på mig
eller om allt är under omständigheterna normalt.

Men som sagt,  känner inte någon oro idag och
inför tidigare bakslag har magkänslan skrikit åt mig
att något varit fel.

Väljer att lita på magkänslan...

För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre