onsdag 13 mars 2013

Landat i soffan

Efter en hel förmiddag rännandes mellan olika rum på lasarettet i Umeå,
så är jag nu äntligen hemma igen.

Började dagen utan frukost, då jag skulle vara fastande inför undersökningarna.
Skippade kaffet också då jag bara fick dricka det svart och svart kaffe i en tom
och känslig mage, kändes som upplagt för problem.

Så inget kaffe, ingen frukost.

Sen fick jag lägga mig på en brist med armarna över huvudet liggande på nån skum kudde.
Efter att de ritat ett antal kryss på mig, ett mellan bröstet och ärret och ett nedanför armhålan på
vardera sida kroppen, så flyttade de omkring mig för att justera in mig efter ett grönt laserkryss...
När jag nu låg som jag skulle, så blåstes kudden jag låg på upp och en "Jenny-formad" kudde hade skapats.

Sen var jag klar där och fick gå till nästa väntrum...

Blev inom kort uppropad, in i ett rum, fick väga mig, gillades inte!
Sen kollades ett blodsocker, och en kanyl sattes på handen.
Kanylen var jobbigast, inte för att det gjorde ont eller så, men sist jag hade en sån på handen var när jag opererades i höstas. Var en massa jobbiga minnen som kom tillbaka...
Sen fick jag vila under en timme och samtidigt dricka vatten, nästan en liter skulle jag få i mig.

Sen vidare till nästa rum, dricka lite till vatten, vila och lite senare dags för den "radioaktiva" injektionen.
Och så ännu mera vila, 25 minuter närmare bestämt.
Under dom minuterna fick jag inte ens läsa, utan skulle ligga helt stilla, efter en liter vatten vill jag påstå att det var lite jobbigt där mot slutet, men klarade mig utan olyckor.

Vidare till nästa rum, efter att ha fått kissa först.
Upp på en brist och fick nu ligga i min "Jenny-formade" kudde.
De flyttade runt mig lite för att återigen ställa in mig efter det gröna laserkrysset och sen gjorde de små "tatuerings-prickar" i mitten av kryssen de ritat, så jag har lix gaddat mig idag.

Slutligen tog dom röntgenbilderna och jag fick packa mig hemåt.

Kort sagt, allt har gått bra, personalen verkar jättetrevlig även på strålningsavdelningen och jag känner mig inte ett dugg nervös inför kommande veckor.

Nu ska allt bara bli bättre och bättre!

För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar