Mår under omständigheterna bra,
känner mig trygg i situationen,
känner att det kommer att ordna sig.
Är så tacksam för allt stöd jag får,
från familjen, vännerna och både kända och okända människor på nätet.
Det värmer så otroligt mycket!
Har fått tillbaka en del av oroskänslan i magen under dagen.
Den enda logiska förklaringen jag har till det är att jag inte
kan låta bli att gå och vänta.
Hade varit så fruktansvärt skönt om Dr Y hade ringt.
Oavsett besked, oavsett plan.
Bara för att få gå vidare helt enkelt.
Försöker att låta bli att vänta, försöker lämna telefonen i ett rum
där jag inte är men vill hemskt gärna ha den nära, för tänk om...
Imorgon ska jag försöka att helt låta bli att vänta,
för i ärlighetens namn, så kan jag väl ändå inte kräva
att han ska ha tid att höra av sig när det är helg?
För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre
Förstår hur du känner..hade samma känsla var tredje månad då jag gjorde magnetröntgen Röntgade här i Ske-å sedan åka till Umeå för svar ett par dagar senare, Var rena helvetet att ha känslorna som kom krypande när jag minst anande det. I 4 år höll jag på så...men sen vann jag över allt och nu är det över. Men vad som är bra är att så fort jag känner något inte stämmer får jag komma på koll. Ha de gott och tänk bara positiva tankar
SvaraRadera