Lovade barnen vid ett svagt ögonblick igår att följa dom till skolan idag,
straffet blev en natt med lite sömn och värk på morgonen.
Men jag höll mitt ord, kravlade förvirrat ur sängen och tog en promenad med dom.
Konstigt nog, gick det mycket lättare än vad jag räknat med
och innan jag var hemma igen så hade kroppen och knoppen vaknat till liv.
Sen har det rullat på,
besökt jobbet och lämnat sjukintyg, kramats med den gode T och tjuvat lite av hans energi och
surrat med alla underbara människor där.
Sen blev det en liten tur på stan med älskade syster, en alldeles för stor kopp kaffe
och en tröja inhandlades.
Sen hämta barn, åka och handla lite och till slut landade jag hemma igen
och tack och lov att inga äventyr är inplanerade för kvällen, för nu är batterierna näst intill tomma.
Konstigt det där, att så fort lite energi dyker upp
så känner jag ett starkt behov av att göra av med den.
Men det är ju så förbaskat roligt att orka!
Tillbringar nog resten av dagen i soffan eller så måla lite kanske.
Spara på den lilla energin som finns kvar, för imorgon blir det att fira att jag tagit mig igenom behandling fyra med familjedag på lekland och middag ute någonstans.
För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar