Walk the extra mile

Skulle kunna sätta mig ner och räkna ut hur många gånger jag varit och tagit prover
det senaste halvåret.
Nöjer mig i stället med att konstatera att det är väldigt många.

Mer eller mindre varje gång har det fungerat på samma sätt.

Jag har fått en remiss från Umeå,
jag har besökt labb på lasarettet eller min vårdcentral.
Jag har försökt förklara att svaren ska analyseras i Skellefteå
och faxas till Umeå.
(Detta har dessutom stått på remissen)

Varje gång har jag möts av olika svar, men kontentan har varit
att det inte går.
Så de har i sin tur skickat proverna till Umeå för analys
och jag har fått vänta och vänta...

Endast en gång har det fungerat smärtfritt,
då efter att jag påtalat problemet för Dr Y som inte alls
tyckte att det var okej att jag fick vänta så länge på svar och
att jag absolut inte skulle behöva ringa själv för att få svaret.

Då tog Onkologen kontakt med Kirurgmottagningen, som i sin tur skickade
remissen och meddelade provsvaret till Onkologen.
Jag hade då svaret innan 13:00 och livet gick att planera.

Idag hände det däremot något intressant.
Sköterskan läste remissen, funderade lite och berättade sen att
de inte kan analysera utifrån Umeås remiss, inte heller lägga in svaren i Umeås system
och att de inte får faxa ner svaren...

Vad hon sen gjorde, trots att väntrummet var överfullt med väntande människor,
var storartat.
Hon ringde Onkologen och förklarade läget,
hon skrev om min remiss, till en som går att analysera i Skellefteå.
Hon skrev om så att provsvaret skulle skickas till Kirurgmottagningen
och hon skulle kontakta dom så att dom visste vad det handlade om.
Just efter lunch trodde hon att jag skulle kunna få svaret.

Så allt går uppenbarligen att lösa, bara man vill och tar sig den extra tid som kan behövas.

Återstår ju nu att se om jag får svaret i rimlig tid
eller om det kommer bort någonstans på vägen.
Men sköterskan på labb, gjorde då allt hon kunde för att det skulle lösa sig.

Så idag så väntar jag alltså igen men förhoppningsvis inte lika länge.
Men ärligt talat, läget känns oförändrat sedan förra vecka,
så jag är skeptiskt att svaret jag får är positivt...

För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre