torsdag 1 november 2012
Reflektionsteori
Har tappat bort mig själv och hittat nån annan
Ser mig i spegeln och förundras
Vem är det du är?
Varför är du här och inte jag?
Har sprungit vilse i min egen labyrint
Har tappat kartan och all besinning
Vem var det du var nu igen?
Har vi träffats förut?
Är du en reflektion av det jag varit
eller det jag blivit?
Har sprungit ifrån mig själv
och ikapp nån annan
Tittar på mig själv och genomskådar
Jag är fortfarande här
Men det är dig jag ser
i min egen spegelbild
För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre
Etiketter:
Dikt,
Funderingar,
Känslor
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ibland blir man förundrad. Att leva är att växa. Alltid spännande och kan väcka riktig nyfikenhet! Vad vackert du skriver! /Natta
SvaraRadera