Blir bara så förbannad

Tänkte ta en promenad i solen, tänkte njuta av dagen, även om det fortfarande är lite kallt.
Fastnade istället med kaffekoppen vid datorn, stirrandes på skärmen, läsandes om Hanna

Hanna träffade Mr C när hon var 17 år och dog tre år senare pga honom.

"Hanna skrev aldrig en ”bucket list”. Vi var ju bara 20 år. 

Och man dör ju inte när man är 20.

Men Hanna dog ändå. "

Jag kan inte bära hela världens smärta på mina axlar,
men jag kan inte låta bli att bli både arg och ledsen när jag läser det hennes vän har skrivit.

Man ska inte dö när man är 20 år, man ska inte dö när man har hela livet framför sig.

Mr C är orättvis och skoningslös och att det fortfarande inte finns några behandlingar 
som med garanti motar bort honom för alltid är rent ut sagt för jävligt.

Ingen ska behöva dö ung, alla har rätt att leva, men ingen går säker.

Jag tänkte ta en promenad idag men fastnade vid datorn.
Återigen fylls jag med insikten att livet är allt för skört, 
livet får vi aldrig ta för givet.

Släpper datorn, ställer undan kaffekoppen och går på min promenad.
Njuter av solen och att jag fortfarande lever.

För varje dag

För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre