Hur gjorde man nu igen?

Så igår när jag låg och hade svårt att somna, så bestämde jag mig för att
idag, så ska jag städa...
Lite märkligt kanske, men bättre och ligga och fundera på det än den normala
skit som brukar cirkulera i skallen på mig.

Så istället för att följa barnen till skolan nu på morgonen, så tänkte jag dra igång direkt.

Det som hände sen är svårt att förklara, det blev tilt och tvärstopp och anledningen är,
att jag har ingen som helst aning om vart jag ska börja.

Inte för att det är extremt kaos på något vis, men jag fattar inte HUR jag ska göra.
Vart börjar man?

Att kroppen och hjärnan blir mos av allt det jag går igenom, det fattar jag,
men det här är ju löjligt.

Försöker få ihop vad det är jag behöver göra och i vilken ordning det känns mest logiskt.
Men ingenting känns logiskt, även om jag vet hur jag brukar gå till väga...

Blir förvirrad av mig själv och då är det fasen illa.

Det värsta med att ha fått cancer, är väl i och för sig det faktum att jag fått cancer.
Men direkt efter det kommer nog denna förvirring som uppstår på grund av cancern.

Säkerligen är det en kombination av cellgifterna och att man har så mycket man grubblar på
men frustrerande till tusen är det.

Kan fastna i kön på Ica för att jag sätter i betalkortet, sen står jag bara där tills någon påminner mig att knappa kod och godkänna.
Jag kan läsa i ett recept, lägga bort det och sen måsta läsa igen, för att jag glömt eller inte fattat vad det stod.
Och nu kan jag uppenbarligen inte städa heller...

Hoppas för allt i världen att det här är bieffekter som avtar, för jag har alltid varit en smula förvirrad,
men såhär kan jag inte ha det.

Sätter mig ner, gör en lista på det jag behöver göra och plockar sak för sak, tills de tar slut.
Då får det bli som det blir helt enkelt...

För varje dag
För varje andetag
Ska allt bli
bättre och bättre